maj 26, 2015

Vem är jag ens?

Jag har blivit någon jag inte känner igen. Igår kom jag på mig själv med att stå framför spisen och röra ihop en vegetarisk soppa och faktiskt tycka om det. Matlagningen alltså. Det stämmer inte. Jag är inte en sån människa som tycker om att laga mat. Jag gör det bara för att samhället (och min son) förväntar sig det av mig. Jag gillar inte att laga mat. Punkt slut.

Ska ju bli jävligt spännande att se åt vilket håll känslorna spretar vid dagens matlagning. Om jag står och visslar och har skoj och liksom trivs skjuter jag mig själv. Såna grundläggande fundament ska inte ändras över en natt.

1 kommentar:

  1. Haha du är inte ensam. Som tur är har jag turen att ha en man så gillar det desto mer. Men visst är det kul när man kan glimma till där ibland vid grytorna ;)

    SvaraRadera