Fredag. Vi åker till Stockholm tidigt, till varsitt kontor. Jag har en flitig förmiddag och avslutar den med att äta lunch med två kollegor på Långbro värdshus. Sedan sätter jag mig i bilen och kör mot Kista. Äter en munk från Dunkin' Donut och strosar i gallerian i väntan på Kim, köper två presenter och dricker kaffe. På väg hem kör jag förbi en fartkontroll och åker dit, förstås. Blir tvåtusen kronor fattigare. Vi kommer hem samtidigt som mörkret faller, Kim gör tapas och jag dricker vin. Vi lägger oss i sängen, ser varandra. Är nära på ett helt nytt sätt. I min mage rusar nya fjärilar.
Lördag. Jag vaknar nära honom, med våra kläder i högar på golvet. Något håller på att hända, det vänder nu. Han är precis som han brukade vara, då för lite mer än ett år sedan. Han är den man som jag blev kär i och jag känner hur jag faller för honom igen. Lördagen passerar i hans närhet, i lätthet. Vi cyklar och duschar och ligger i sängen och tittar på serier och tar på varandra. Det är så jävla, jävla, jävla fint.
Söndag. Vaknar och dricker kaffe i sängen, äter vaniljyoghurt med granola och jordgubbar. Jag tvingar ut Kim i skogen på cykel med ett par vänner, sätter på hög musik och städar. Sedan får jag slänga mig i duschen för att hinna till Lollo i tid. Frida ansluter och vi äter äppelpaj och pratar bort timmarna. Sedan styr jag till mitt eget hem, hämtar Kim och åker hem till mina föräldrar. Pappa fyller år och alla är där. Några timmar senare kommer Adrian hem från sin pappahelg och jag känner mig så lätt i själen. Lycklig. Det är så här det ska vara.
åh vad glad jag blir av att läsa detta!
SvaraRadera